Povel Karl Henric Ramel, född 1 juni 1922 på Ostermalm i Stockholm, död 5 juni 2007 på Lidingö, var en svensk friherre, text- och revyförfattare, kompositör, pianist, sångare samt komiker. Han åstadkom en rik och mångsidig produktion av sånger, revyer och krogshower samt kom framförallt att kännetecknas av sina underfundiga låtar, fyllda med kluriga och halsbrytande texter tillsammans med stor musikalisk lekfullhet.

Ramel gifte sig 1949 med Susanna Ostberg, dotter till Ragnar Ostberg och vid tillfället verksam som dansare. Tillsammans fick de sonen Mikael och dottern Lotta Ramel.

Povels kännetecken var alltid tjockbottnade glasögon och varierande huvudbonader. Han avled på grund av komplikationer till följd av hjärtproblem.

- - -

Atten Ramel, som härstammar från Skåne, introducerades på Riddarhuset 1664 och blev friherrlig 1770. Povel Ramel återfinns således i adelskalendern samt innehade adelsvärdigheten friherre och titulerades därmed i enlighet med svensk tradition formellt baron. 

Povel Ramel växte upp i närheten av Karlaplan på Ostermalm, som son till advokaten Karl Johan Henrik Ramel och Märtha Tesch. Povel Ramel fann sin första tacksamma publik i barnsköterskor, jungfrur och kokerskor. Hans föräldrar var uppmuntrande till hans skapande. Föräldrarna avled båda till följd av en trafikolycka 1937. Hela sitt vuxna liv menar han sig ha genomgått ett slags bakvänt sorgearbete - i glädjens tecken.

Ramel togs efter sina föräldrars död om hand av sin faster Elsie Virgin och studerade vid Sigtuna Humanistiska Läroverk. Under hela sin skoltid ägnade han sig dock mindre åt att läsa läxor än åt att teckna och spela musik. Han tog djupa intryck av dåtida populärartister och jazzmusiker som Bing Crosby, Fats Waller, Nat Gonella, Spike Jones och Harry Roy. I stället för att ta studenten studerade han under några ungdomsår teckning och piano. Den förra av dessa båda karriärer har han under den senare delen av sitt liv beskrivit som ett misslyckande.

- - -

Från 1939 kämpade sig Ramel fram som populärmusikskompositör och musiker, bland annat i bandet Embassy Sextett. Vid 17 års ålder satte han upp revyn Sommarfräknar på Källviksbrunn utanför Västervik. Ett litet genombrott fick han när Alice Babs spelade in hans sång Vårt eget Blue Hawaii 1942 och ett stort när Johanssons boogie-woogie-vals blev en stormsucce på skiva och noter 1944.

1945 anställdes Povel Ramel av Radiotjänsts underhållningschef Per-Martin Hamberg, där han kom att producera flera nyskapande musikaliska humorprogram: Föreningen för flugighetens främjande från 1945 (med bland annat visan Aclutti busch boosch bumpa Albertina), Fyra kring en flygel från 1947, Jakten på Johan Blöth 1948-1949 och Herr Hålms öden och angantyr 1950. I Martin Ljung och Brita Borg fann han två långvariga medarbetare, vilka kom att påverka och inspirera hans fortsatta karriär väsentligt. Radiolyssnarna blev förtjusta, men tidningarnas radiorecensenter var ofta oförstående inför upptågen och skrev till exempel Hur länge ska den där Ramel få fortsätta att roa sig själv och sina vänner i radio?

Samtidigt gjorde Ramel en lång rad crazy-inspirerade skivinspelningar av egna sånger för skivbolaget HMV, bland andra Köp inte en zebra 1946, Tjo vad de va livat i holken 1948, Far, jag kan inte få upp min kokosnöt 1950, Ittma Hohah 1950, Titta det snöar 1951 och The Gräsänkling Blues 1951. I sången Dom små, små detaljerna 1948 sjöng han duett med sångerskan och revyartisten Susanna Gillgren, född Ostberg, som han gifte sig med 1949.

- - -

År 1952 grundade Ramel och Felix Alvo nöjesföretaget AB Knäppupp. Knäppupp-revyerna blev en institution i svenskt nöjesliv under många år med artister som Gunwer Bergqvist och Oscar Rundqvist, tillsammans med Ljung och Borg. Den första hette Akta huvet och hade premiär på Cirkus i Göteborg 1952. Ramel bestämde sig för att medverka i revyer bara vartannat år och framträdde i Denna sida upp (1954-1955) (med numren Siskorna i björken och Alla har vi varit små), Tillstymmelser (1956-1957) (med Sorglösa brunn och Naturbarn, musikalen Funny Boy (1958-1959) (med Tänk dej en strut karameller) och Alla 4 (1960-1961) (med Karl Nilsson och de mästerliga pastischerna på Birger Sjöbergs och Bellmans visor: Sommartrivialiteter respektive Torstigste bröder). Han medverkade vidare i Dax igen (1962-1963), som firade Knäppupps tioårsjubileum, och På avigan (1966-1967), som var den första revy han skrev utan hjälp av medförfattare. I den senare framförde han den musikaliskt komplicerade duetten Håll musiken igång med Monica Zetterlund. Han medverkade inte i knäppuppen Ta av dej skorna (1964-1965) men kom ändå på Svensktoppen med sin insjungning av titelmelodin, som han skrev tillsammans med Beppe Wolgers.

Knäppupp gjorde även flera filmer, bland andra Ratataa 1956, där Povel spelade huvudrollen som Staffan Stolle. På Knäppupps skivbolag spelade han in sånger som Måste vägen till Curacao gynga så? och ett fåtal melodier under pseudonymen Bunny Blom. 1966 tilldelades han Karl Gerhards Hederspris.

- - -

De sista entusiasterna (1968), där Wenche Myhre var Povels duettpartner, blev den sista Knäppupprevyn, men verksamheten fortsatte i nya, friare former: i krogshowerna The PoW Show (1969-70) och Andra varvet runt (1974) med Wenche (med Jag diggar dej och Det skulle aldrig delfinerna göra), som sångsolist i Sven Olsons Trio från 1971, jubileumskavalkaden KaRamellodier på Berns 1972, TV-serien Semlons gröna dalar (1977), Minspiration på Berns (1981-82, TV-serien Affären Ramel (1986) och Tingel Tangel på Tyrol (1989), den sistnämnda i samarbete med Hans Alfredson.

I Ramels trefaldigt guldmaskbelönade revy Knäpp igen (1992) medverkade bland andra Magnus Uggla, Johan Ulveson, Brita Borg och The Real Group. 1996 satte han upp revyn Kolla klotet med bland andra Tomas von Brömssen och Maria Lundqvist.

Hans självbiografiska böcker (utgivna 1992 och 1999) var överraskande allvarligt hållna. Med dem som underlag gjorde han tillsammans med producenten Karsten Thurfjell ett slags dramatiserade memoarer med musik- och sketchinslag för Sveriges Radio, AproPovel. Ramelska radioreminiscenser i åtta delar 2002.

Hans sista stora projekt blev Povel a la carte, en kombinerad konsert-, revy- och intervjushow i samarbete med bland andra sonen Mikael och sångaren och entertainern Stephan Lundin. Povel a la carte hade premiär på Maximteatern hösten 2005 för att under de följande två åren turnera i hela landet. Dess kännemärke var den spontanitet som kännetecknade hela konceptet, där den största delen utgjordes av Lundins intervjuer av Povel (med nya frågor varje kväll) och Povels anekdotiska, ofta musikaliskt illustrerade, svar.

- - -

Ramels betydelse för svensk nöjes- och humorhistoria kan knappast överskattas. Underfundiga visor med kluriga och halsbrytande texter är ett signum för honom. Med en enastående rik och mångsidig produktion av sånger, revyer och krogshower har han satt djupa spår i svensk underhållning. Mycket har skrivits om Ramels ovilja att göra samhällstillvända eller politiska texter (även om sådana förekommer, t ex The Nej Tack Jump) och inte heller lyriska kärleksvisor har någon framträdande plats i hans produktion (fastän undantag finns även från denna regel). I sitt eget fack är han dock oöverträffad och har med sin ordglädje, musikaliska lekfullhet och lätta vansinne påverkat senare sångartister som Owe Thörnqvist, Robert Broberg, Stefan Demert och Totte Wallin. Alla har vi krupit fram mellan Povel Ramels framtänder, sa Gösta Ekman en gång. Aven senare artister som The Hives och The Cardigans har låtit sig inspireras av Povels texter.

Att Ramel skulle vara opolitisk förnekade bland andra Tage Danielsson som menade att Povels musikaliska härnadståg mot cynisk idiotmusik och dålig kvalitet är ett kulturpolitiskt storverk.

De flesta av Ramels sånger är i någon mening parodier eller pastischer på existerande sångstilar, men så säkra till musik och text att de får ett eget liv. Till exempel har barnviseparodin Lingonben blivit en populär medlem av den svenska barnviserepertoaren. Litteraturhistorikern Göran Hägg har menat att Ramels stilparodier och nonsensvisor visserligen är geniala men att de knappast överlevat i annan form än upphovsmannens eller hans revykamraters första framförande på grammofonskiva eller film, men i den formen lever de likafullt.

Ramel erhöll Gustaf Fröding-stipendiet 1981 och instiftade det egna Karamelodiktstipendiet 1983. Varje år delas utmärkelsen Povels penna ut till en revyförfattare.

Som eftermäle valde Ramel själv: Som en studsig sockerboll av glada visor spunnen, så vill jag man skall minnas mig, just så vill jag bli munnen. (wikipedia)

- - -



Povel Ramel - Ramels klassiker 1942-1991
(Povels bästa under fem decennier: idel ädel Povel)
(5CD Lidingö Sonet 1992)


CD 1 1942-51

 1. VÃ¥rt eget blue Hawaii (1942)
 2. Johanssons boogie woogie vals (1944)
 3. Tack, tack, tack (nu känns det bättre) (1945)
 4. Aclutti busch boosch bumpa Albertina (1946)
 5. Köp inte en zebra (1946)
 6. Gullet (1948), med Susanna Gillgren och Martin Ljung
 7. Tjo vad de va livat i holken (1948), Povel Ramel m fl
 8. Sturske Laban (1948)
 9. Dom små, små detaljerna (1948), med Susanna Gillgren
10. En trumpet, en klarinett och en gammaldags bas (1950)
11. Pulle, Pulle, Pulle (1950)
12. Flug med till Siam! (1950)
13. Far jag kan inte få upp min kokosnöt (1950), med Martin Ljung
14. Titta det snöar (1951), Povel Ramel m fl
15. Uti skogen ska vi gå ((1951), med Bibi Johnson och Oscar Rundqvist
16. Ittma Hoha (1950)
17. Den gamla vaktparaden (1951) med Bibi Johnson och Oscar Rundqvist
18. The gräsänklingblues (1951)
19. Titta jag flyger (1951)
20. Småfoglarne (1951), med Martin Ljung

CD 2 1952-61

 1. Vi sjunger så bra tillsammans (1953), med Alice Babs
 2. Svante! SSSS! Va' inte larvi'! (1953)
 3. Knäpp upp! Relax! Koppla av! (1953)
 4. Alla har vi varit små (1954), med Gunwer Bergkvist
 5. Balladen om Eugen Cork (1954)
 6. Siskorna i björken (1955)
 7. Släkthuset (1955), med Gunwer Bergkvist
 8. An sjunger gubben (1955)
 9. Underbart är kort (1956)
10. Var är tvålen (1956), med Martin Ljung, Tosse Bark och Oscar Rundqvist
11. Naturbarn (1957)
12. Sorglösa brunn (1957), med Brita Borg
13. Van att få som jag vill (1957)
14. Tänk dej en strut karameller (1959), med Gunwer Bergkvist
15. Måste vägen till Curacao gynga så (1960)
16. Nya skrytvalsen (1960)
17. 1-2-3-4, stopp! (1961), med Brita Borg, Gunwer Bergkvist och Martin Ljung

CD 3  1962-71

 1. Liten turistflamenco (1963)
 2. En ren familjeprodukt (1965)
 3. Digga Darwin (1965), med Gals and Pals
 4. Ta av dej skorna (1965), med Gals and Pals
 5. Hej på dej naturen (1965), med Gals and Pals
 6. Varför är där ingen is till punschen (1965)
 7. Håll musiken igång (1967), med Monica Zetterlund
 8. Birth of the gammeldans (1967)
 9. Det gamla gänget (1967)
10. De sista entusiasterna (1968), med Wenche Myhre
11. Mitt glada trettital (1969)
12. Det skulle aldrig delfinerna göra (1970)
13. Min högra hand (1971), med Sven Olsons trio
14. Den dagen visorna dör (1970), med Wenche Myhre

CD 4  1972-1981

 1. Kampsång för tvehågsna (1972), med Sven Olsons trio
 2. Grisälven (Nidälven) (1972), med Sven Olsons trio
 3. Haru sett min lilla stumpert (1972), med Sven Olsons trio
 4. Bonnkomik - Då sprack mina böxer (1973), med Sven Olsons trio
 5. LÃ¥t leoparden vara kvar i leoparden (1973), med Sven Olsons trio
 6. Jag diggar dig (1974), med Wenche Myhre           
 7. Trubaduren (eller käleken ti mänsliheten, åmma säjer) (1974)
 8. Peppar och salt (1974), med Wenche Myhre
 9. Upp i smöret (1977)
10. I dom aja bajande fingrarnas land (1977)
11. En hopplös kombination (1977), med Wenche Myhre
12. Killarna som gjorde henne fet (1977)
13. Over gränserna (1979)
14. Närkontakt av tredje graden (1979)
15. En glad blues (1979)
16. Tråa-mannen (1979)
17. The Nej tack jump (1981), med Nej-kören

CD 5  1982-91

 1. Inte min sort (1982), med Birgit Carlsten
 2. Den allra bästa musiken kommer självmant (1982) 
 3. Icke mycke nytt (1984)
 4. Ge dem lite sympati (1984)
 5. Droppen från New Orleans (1984)  
 6. Bosse Parnevik (1984)
 7. Tätt, tätt såsom sidor i en bok (1984)
 8. The Sukiyaki Syndrome (1984)
 9. Berns salong (1984)
10. På det djupa, mörka Alandshav (1986)
11. I-skitarvisan (1989)
12. Body (1989), med Lotta Ramel 
13. Ar det nån som har en våning åt mej (1991)
14. Regn regn regn (1991)
15. Tjo vad de va livat i holken (1991)
16. VÃ¥rt eget blue Hawaii (1991)

CD 6  (Bonus)

1. Skvalmusik (1986), med Siw Malmkvist                 
2. Det gamla gänget (1986), med Birgit Nilsson
3. Reguladetri (1986), med Carola Häggqvist
4. Två i en hängmatta gjord för en (1986), med Lill-Babs
5. Tummen (1986), med Pernilla Wahlgren